Det finns flera nyheter med P55 som även påverkade prestandatesterna i hög grad. Normalt skall moderkort med samma styrkrets få liknande prestanda, men det visade sig inte vara fallet.

Tyvärr innebär den nya plattformen att man har en ny processorsockel och man har även ändrat plats på hålen för kylning. För processorn behöver man således en sockel 1156-kylare.

I vår första roundup av P55-moderkort var det flera moderkort som inte aktiverade den automatiska överklockningsfunktionen Turbo Boost. Precis som i alla tidigare tester uppdaterar vi moderkortens bios till den senaste versionen. Detta innebar denna gång att alla använde den prestandahöjande funktionen. Om de är lika effektiva i att använda Turbo Boost är en helt annan sak då den påverkas av många faktorer.


Intel P55


Eftersom en del funktioner finns i processorn behövs inte mer än en styrkrets på moderkortet. De funktioner som finns i processorn är bland annat integrerad minneskontroller och pcie-kanaler för grafik.

Intel P55-kretsen har de funktioner man normalt skulle associera med en sydbrygga. Den seriella kommunikationslänken DMI skall vara mindre påkostad än QPI som används i Core i7 system för Intel X58-kretsar.

Blockdiagram för X58. Här är datakommunikationen mellan processor och X58-kretsen 25,6 GB/s. Kommunikationen mellan nordbryggan och sydbryggan är dock 2 GB/s.

Blockdiagram för P55. Datakommunikationen mellan processor och styrkrets är här 2 GB/s vilket är detsamma som för nordbrygga och sydbrygga för X58-moderkort. Pcie-kanalerna för grafik har högre datakommunikaton och är 1 GB/s per kanal. Tillverkarna har möjlighet att ändra lite när det gäller grafiken.


Intel Turbo Boost och prestandaskillnader


Precis som för X58 har P55-plattformen Turbo Boost. Det innebär att processorns multipel kan höjas när det är lämpligt och om effektförbrukningen fortfarande kan hållas inom de specifikationer Intel bestämt.

För Lynnfield (P55) är Turbo Boost mycket mer flexibel än tidigare. Varje multipel höjning ger en ökning på 133 MHz och det kan ske på en, två, tre eller fyra processorkärnor. Som mest kan man få en ökning på upp till 5 x 133 MHz för en processorkärna (de övriga stängs då av tillfälligt). När fyra processorkärnor används minskar den maximala ökningen.

Turbo Boost verkade fungera riktigt bra på Asus P7P55D (med bios version 0711).

Vi märkte lite väl stora skillnader i en del applikationer och här kan Turbo Boost vara en viktig faktor. Bland annat såg vi att Asus P7P55D vi använde maximal frekvens för en processorkärna ofta, vilket inte verkade vara fallet med några av konkurrenterna. Vi testade detta även i programmet Prime 95 (med endast en process aktiv). Att gå igenom alla moderkort och uppskatta hur väl den automatiska överklockningsfunktionen fungerar är svårt.

Det finns flera förutsättningar som måste uppnås innan systemet aktiverar Turbo Boost. Både processorn och kretsar på moderkortet används för att övervaka när denna funktion kan användas.

Viktiga parametrar:

1. Watt (måste vara under en viss nivå)
2. Ampere (måste vara under en viss nivå)
3. Temperatur (måste vara under en viss nivå)
4. Aktiva kärnor och belastning
5. Skall fungera automatiskt på ACPI-medvetna operativsystem utan några modifikationer av mjukvaran
6. Operativsystemet måste begära det högsta prestandaläget från systemet (P0)

Om man inte går över de specifikationer som Intel har satt och det finns en viss belastning på processorn skall Turbo Boost aktiveras. Enligt intel så är detta en relativ känslig funktion som kräver mer av tillverkarna av moderkort än vanligt inklusive systemet i sig (framförallt när det gäller kylning).


Crossfire och SLI


Tidigare var det enbart moderkort med nvidia-kretsar eller Intel X58-moderkort som kunde stödja SLI. Nu finns även möjligheten att använda båda tekniker på Intel P55. Moderkorten i testet skickar med SLI-bryggor och ibland även Crossfire-bryggor (de följer normalt med grafikkorten). Konsumenterna kan med andra ord koppla samman både Nvidia- respektive AMD-grafikkort för ökad prestanda.


Asus P7P55D

Detaljerade specifikationer för moderkortet finns i en av faktarutorna till höger.

P7P55D är en billigare variant av P7P55D Deluxe och skillnaderna är främst hur de är utrustade. Inställningsmöjligheterna i bios var även bättre på den dyrare deluxe-versionen men det räcker gott och väl för de som vill överklocka med luft- eller vattenkylning.

Layouten är överlag bra men man blockerar två sata-anslutningar ifall man har ett stort (brett) grafikkort i pcie-porten till vänster i bilden ovan. Detta är förstås inte optimalt men det är värre att denna port (den svarta) endast har en bandbredd på 4-kanaler. Grafikprestandan bör därmed vara sämre än de dyrare modellerna när man har två grafikkort i Crossfire. Nvidias SLI-teknik stöds inte.

Precis som andra tillverkare menar Asus att de endast använder komponenter av hög kvalitet och som har funktioner för stabilare spänning och lägre temperaturer. Vi låter dock testerna avgöra våra omdömen.

Anslutningar på I/O-panelen:

2 st. PS/2-port för tangentbord och mus
8 st. USB 2.0
1 st. LAN-kontakt
6 st. ljud-kontakter
1 st. Firewire 400-kontakt
1 st. S/PDIF-utgång (optisk)
1 st. extern sata-anslutning

Skillnaden jämfört med Asus Deluxe variant är att det bara finns en nätverksanslutning, endast en S/PDIF-utgång och ingen knapp för att nollställa bios (cmos). P7P55D har dock en extern sata-anslutning som inte Deluxe modellen har.

Asus Maximus III Gene

Detaljerade specifikationer för moderkortet finns i en av faktarutorna till höger.

Om man använder ett stort grafikkort i grafikporten till vänster blockerar man en sata-anslutning.

Asus har fått uppmärksamhet för sina Gene-modeller som är mer avancerade moderkort i mATX-format. Nu har även andra tillverkare gott om modeller i detta format. Det finns med andra ord goda valmöjligheter för de som vill bygga datorer som har mindre storlek.

Man kan använda två grafikkort i Crossfire/SLI-kombinationer, vilket gör att man inte behöver kompromissa tack vare moderkortets storlek.

Maximus III Gene är ett rätt välutrustat moderkort för sin storlek, men kylningen ser inte så imponerande ut.


Anslutningar på I/O-panelen:

1 st. PS/2-port för tangentbord
1 st. ROG-knapp
9 st. USB 2.0 (varav en för ROG-anslutning)
1 st. LAN-kontakt
6 st. ljud-kontakter
1 st. Firewire 400-kontakt
1 st. S/PDIF-utgång (optisk)
1 st. extern sata-anslutning

ROG-knappen och USB-kontakten brevid är till för att man skall kunna ansluta en bärbar dator till systemet. På så sätt skall man med ett program ha möjlighet att övervaka och överklocka systemet från det systemet.

Gigabyte P55-UD4

Detaljerade specifikationer för moderkortet finns i en av faktarutorna till höger.

Detta är en mellanklass modell som är rätt välutrustat men samtidigt inte allt för dyr. Istället för tre grafikkortsplatser (UD6) får man här nöja sig med två. Bandbredden är 8/8-kanaler med två grafikkort i Crossfire/SLI-konfiguration vilket är den bästa kombinationen för P55-moderkort.

Alla sata-anslutningar är vinklade utåt från moderkortet, vilket gör att ingen av dem blockeras oavsett vilka grafikkort man än väljer. Kylningen är nästan lika bra som för Gigabyte P55-UD6 och verkar vara klart godkänd.

UD i namnet står för "Ultra Durable" och har att göra med att Gigabyte valt att använda tjockare kopparplatta till kretskortet och enligt dem bättre komponenter för bättre hållbarhet. Tanken är att det skall resultera i lägre temperatureroch bättre överklockningsegenskaper.

Anslutningar på I/O-panelen:

1 st. PS/2-port för tangentbord eller mus
8 st. USB 2.0
2 st. externa sata-anslutningar
1 st. LAN-kontakt
6 st. ljud-kontakter
2 st. Firewire 400-kontakter
2 st. S/PDIF-utgångar (koaxial och optisk)

Gigabyte P55-UD4 har en mindre nätverkskontakt än UD6. I övrigt har de likvärdiga anslutningar på I/O-panelen. Vi kan inte direkt säga att vi saknar något.


Gigabyte P55-UD3

Detaljerade specifikationer för moderkortet finns i en av faktarutorna till höger.

På denna modell har man sparat in lite pengar men samtidigt känns skillnaden inte så stor jämfört med UD4. I vanlig ordning beror det dock på vad man värderar för komponenter.

Kylningen är sämre på denna modell och layouten är inte optimal. Med ett stort grafikkort i grafikporten till vänster blockerar man alla sex sata-anslutningar. Det är dock möjligt att man kan använda någon av dem med vinklad sata-kontakt (kabel med vinklad anslutning).

Ett annat problem är ena grafikplatsen endast har en bandbredd på 4-kanaler. Grafikprestandan bör därmed vara sämre än de dyrare modellerna när man har två grafikkort i Crossfire. Nvidias SLI-teknik stöds inte. För de som enbart skall ha ett grafikkort har detta ingen som helst betydelse så länge man installerar den i platsen närmast processorn.

UD i namnet står för "Ultra Durable" och har att göra med att Gigabyte valt att använda tjockare kopparplatta till kretskortet och enligt dem bättre komponenter för bättre hållbarhet. Tanken är att det skall resultera i lägre temperaturer och bättre överklockningsegenskaper.

Anslutningar på I/O-panelen:

1 st. PS/2-port för tangentbord eller mus
8 st. USB 2.0
1 st. LAN-kontakt
6 st. ljud-kontakter
2 st. S/PDIF-utgångar (koaxial och optisk)

Även om detta är en budgetmodell så har vi gott om anslutningsmöjligheter. Skillnaden jämfört med UD4 är dock att vi inte har firewire eller externa sata-kontakter.

MSI P55-GD65

Detaljerade specifikationer för moderkortet finns i en av faktarutorna till höger.

Denna modell är inte lika välutrustad som Gigabyte P55-UD4 när det gäller sata-anslutningar men överklockningsfunktionerna är mer avancerade. Bandbredden är 8/8-kanaler med två grafikkort i Crossfire/SLI-konfiguration vilket är den bästa kombinationen för P55-moderkort. Man tappar lite prestanda jämfört med X58-moderkort men det är bättre än 16/4 som de billigare modellerna är utrustade med.

MSI har färre faser på sin strömförsörjning än många andra, men tack vare att de integrerar flera komponenter i samma enhet menar MSI att deras lösning är minst lika bra som konkurrenternas och skall även leda till en lägre effektförbrukning eftersom de behöver färre komponenter. Lösningen kallar MSI DrMOS.

Anslutningar på I/O-panelen:

2 st. PS/2-portar för tangentbord och mus
8 st. USB 2.0
1 st. extern sata-anslutning
2 st. LAN-kontakter
6 st. ljud-kontakter
1 st. Firewire 400-kontakt
2 st. S/PDIF-utgångar (koaxial och optisk)

Det finns rätt gott om anslutningar på GD65 och vi saknar inte något här.


MSI P55M-GD45

Detaljerade specifikationer för moderkortet finns i en av faktarutorna till höger.

Ena grafikplatsen endast har en bandbredd på 4-kanaler (längst ifrån processorn). Grafikprestandan bör därmed vara sämre än de dyrare modellerna när man har två grafikkort i Crossfire. Kortet stödjer dock inte SLI. För de som enbart skall ha ett grafikkort har detta ingen som helst betydelse så länge man installerar den i platsen närmast processorn.

Layouten är genomtänkt och man blockerar inte några sata-anslutningar med två stora grafikkort. Kylningen är tillräcklig för styrkretsen men inte speciellt bra kring processorsockeln.

MSI har färre faser på sin strömförsörjning än många andra, men tack vare att de integrerar flera komponenter i samma enhet menar MSI att deras lösning är minst lika bra som konkurrenternas och skall även leda till en lägre effektförbrukning eftersom de behöver färre komponenter. Lösningen kallar MSI DrMOS.

Anslutningar på I/O-panelen:

2 st. PS/2-portar för tangentbord och mus
10 st. USB 2.0
2 st. externa sata-anslutningar
1 st. LAN-kontakt
6 st. ljud-kontakter
1 st. Firewire 400-kontakt

Kortet saknar S/PDIF-utgångar på I/O-panelen, men är annars mycket välutrustat för sin prisklass. Det finns en kontakt för S/PDIF på moderkorte men det ingår inte någon kabel/konsoll för det.


Prestanda


Det är alltid svårt att veta hur stor vikt man skall lägga vid prestandaskillnader. En del kan ändras med nyare bios uppdateringar och i flera fall skillnaden så pass liten att den inte märks. Tack vare Turbo Boost funktionen kan vi dock vänta oss några applikationer där det finns lite större skillnader.

Av någon anledning ligger Gigabyte P55-UD4 och MSI P55-GD65 lite efter här. Eftersom detta är ett minneskänsligt test kan det handla om minnesoptimeringen.

MSI P55-GD65 och Asus P7P5D är i topp här, men i bildrendering är det inga stora skillnader.

Schackprogrammet Fritz Chess 9 visar på beräkningskraft med alla fyra processorkärnor. Asus modellerna ligger bra till här medan Gigabyte och MSI turas om längre ned i diagrammet.

Ser vi till Divx-komprimering är det Asus och Gigabyte som definitivt får bäst resultat. Varför det är så stora skillnader är svår att svara på.

Ser vi till de bästa resultaten är det Asus följt av Gigabyte i toppen. Skillnaderna är dock små men kan vara märkbara ifall man kodar många filmer då detta kan ta lång tid.

Asus ligger återigen bra till i prestanda när vi ser till spelet Far Cry 2, men Gigabyte P55-UD3 hamnade bra till också.

Går vi till spelet Fireforge är det Gigabyte som dominerar i toppen, med undantaget av Asus P7P55D som fick bäst prestanda.


Överklockning och effektförbrukning


Eftersom tillverkarna har stor möjlighet att ändra både komponenter och bios-programmering är det inte förvånande att det ofta kan vara stor skillnad i överklockningsresultat mellan moderkort.

En stor skillnad jämfört med tidigare processorer med Nehelem arkitektur är att Uncore multipeln inte går att ändra. Detta kan påverka överklockningsmöjligheterna negativt. För högre referensfrekvenser innebär detta också att man måste höja QPI/DMI-spänningen (det står lite olika). Bilden ovan är från Intels P55-moderkort.

Här ser vi vilka spänningar vi använde oss av vid överklockningarna. Vi sänkte även multipeln till minnena och använde sämre minnes inställningar. I flera fall valde vi dock att använda standardspänning till minnena och även lite lägre spänning till processorn. Flera av moderkort är känsliga för höga temperaturer och får därför bättre överklockningsresultat med lägre spänning.

Automatisk överklockning

När det gäller automatisk funktioner för överklockning har tillverkarna valt lite olika sätt. Vi skall därför igenom dem här.

Asus

Asus har en överklockningskrets som kallas TurboV EVO på P7P55D, men Maximus III Gene saknar någon automatisk överklockning. Denna funktion är helt bios styrd och man aktiverar denna genom att välja den i bios. Det finns även olika inställningar beroende på hur aggressivt man vill att den skall höja frekvenser. En fördel med denna funktion är att bios testar inställningarna innan systemet startas. Det går även att ändra inställningar manuellt först och sedan aktivera OC Tuner som funktionen kallas i bios. Vi har genom att kombinera manuella inställningar och OC Tuner nått frekvenser på över 3800 MHz.

TurboV EVO går även att använda direkt i operativsystemet.

MSI

Det sitter OC Genie-kretsar på P55-moderkorten och det bästa sättet är att inte ändra något i bios (eller att välja optimala inställningar - "load optimized") och sedan aktivera överklockningen. MSI har två olika metoder för att aktivera överklockningen och det sker antingen genom att trycka ner en knapp på moderkortet eller som ett val i bios.

MSI P55-GD65 har en knapp för överklockningsfunktionen och man bör se till att moderkortet inte har ström när man trycker ned denna. Därefter är det bara att starta upp systemet och moderkortet sköter alla inställningar inklusive spänning helt själv.

MSI P55M-GD45 har en annan lösning och man aktiverar överklockningen i bios.

Precis som de övriga tillverkarna har MSI en egen mjukvara för att ändra frekvenserna när systemet är igång, men då handlar det om manuell överklockning. Den absolut enklaste överklockningen för nybörjare är förstås att trycka ned OC Genie-knappen.

Genom programvaran "control center" kan man manuellt överklocka eller välja förbestämda inställningar. Dessa är dock inte speciellt avancerade och ändrar inte frekvensen så mycket.

Gigabyte

Har ingen hårdvarulösning alls utan endast några enklare val i programmet Easy Tune 6.

Det finns tre valjmöjligheter för automatisk överklockning, vilket som mest kan ge 3,2 GHz med Core i5 750.. Vi är inte så imponerade av valmöjligheterna i Easy Tune 6 och jämfört med konkurrenterna känns detta som den sämsta lösningen.

Vill man ändra inställningar manuellt kan man även göra detta, men de övriga har liknande mjukvara.


Överklockingarna vi har gjort manuellt är i marinblå färg medan de automatiska är i ljusblått. Som vi kan se ligger de automatiska funktionerna riktigt bra till och användare kan idag relativ enkelt överklocka sitt P55-system. Några tillverkare har dock bättre funktioner här än andra.

För den vanliga överklockningen så imponerade Asus P7P55D, Gigabyte P55-UD4 och MSI P55-GD65. Strax efter dessa finner vi Gigabyte P55-UD3 och MSI P55M-GD45 som trots allt fick bra resultat. Moderkortet som verkligen hade problem var Asus Maximus III Gene, som inte fick så bra resultat då vi hade överhettningsproblem. Vi fick nästan lika höga frekvenser med Asus P7P55D och OC Tuner (den automatiska överklockningsfunktionen i bios).

När vi ser till den automatiska överklockningen dominerar Asus P7P55D och modellerna från MSI. Gigabyte har här endast mjukvarustyrda funktioner som inte kan mäta sig med konkurrenterna.


MikroDatorns slutsats


Moderkorten i testet håller i regel en bra klass även om det finns skillnader. För de som bara skall använda ett grafikkort finns flera val och främst är det Asus P7P55D eller Gigabyte P55-UD3 som känns aktuella. MSI P55m-GD45 är dock ett bra alternativ som också ger möjligheten att bygga en liten dator. Av dess var det Asus P7P55D som fick de bästa resultaten, men kortet har även en högre prislapp.

För mer avancerade byggen med två grafikkort är det bättre med Gigabyte P55-UD4 eller MSI P55-GD65. De har dock sina för- respektive nackdelar och valet mellan dem handlar även om personliga preferenser. Gigabyte har fler sata-anslutningar medan MSI har mer avancerade överklockningskomponenter (OC Genie knapp och knappar för att ändra frekvensen medan systemet är igång).

Vill man överklocka sitt system utan att själv sätta sig in i hur det fungerar är det MSI-moderkorten som gäller. Asus P7P55D är dock likvärdig MSI P55m-GD45 då båda lätt kan överklockas i bios. Med MSI P55-GD65 är dock lättast då man endast behöver trycka ner en knapp på moderkortet.

Asus Maximus III Gene var en negativ överraskning i testet då kortet hade hög effektförbrukning och lätt blev för varm under våra överklockningstester. I övrig presterade kortet bra men har lite väl hög prislapp.

Fakta




Tillverkare: Asus
Cirkapris: 1350 inklusive moms
Styrkretsar: Intel P55
Storlek: 305 x 244 mm (ATX)
Revision: 1.02G
Bios-version: 0711
CPU V-core: 0,85 - 1,70 V
CPU PLL: 1,80 - 2,10 V
IMC (Uncore): 1,10 - 1, 70 V
PCH: 1,05 - 1,15 V
DRAM: 1,20 - 2,50 V
Minnesplatser: 4 st. (upp till 16 GB)
Minnesinställningar: 800 - 1333 MHz
PCIE-portar: 2 x 16-kanaler (den svarta har en bandbredd på 4-kanaler, vilket ger 16/4 med två sammankopplade grafikkort) / 2 x 1 kanaler
PCI-portar: 3
Referensfrekvens: 80 - 500 MHz
IDE (PATA): 1
SATA: 6 st portar SATA-300 via P55 och två SATA-300-portar via JMB363 (varav en är extern)
RAID (SATA): RAID 0,1,5 och 10 via P55
USB 2.0: 8 st anslutningar via P55 (upp till 14 med konsoller)
IEEE 1394a: 1 st Firewire 400-anslutning (upp till 2 st med konsoll)
Nätverk: 1 st gigabit-LAN via Realtek RTL 8112L
Ljud: Via VT1828S

Fördelar

  • Mycket bra överklockningsresultat
  • Bra resultat med automatisk överklockning (OC Tuner)
  • Bra prestanda
  • Ganska prisvärd


Nackdelar

  • En av grafikportarna har endast en bandbredd på fyra kanaler
  • Med ett stort grafikkort i den svarta pcie-porten blockeras två sata-anslutningar
  • Ganska hög effektförbrukning (hög belastning)
  • Stödjer inte SLI


Prestanda
:22 av 25
Layout och funktion:12 av 15
Anslutningar: 13 av 20
Överklockning: 25 av 25
Prisvärde: 11 av 15

Totalt
:83/100

 


Tillverkare: Asus
Cirkapris: 1850 inklusive moms
Styrkretsar: Intel P55
Storlek: 244 x 244 mm (mATX)
Revision: 1.00G
Bios-version: 0707
CPU V-core: 0,85 - 1,70 V
CPU PLL: 1,60 - 2,50 V
IMC (Uncore): 1,0 - 2,0 V
PCH: 1,0 - 1,35 V
DRAM: 1,35 - 2,50 V
Minnesplatser: 4 st. (upp till 16 GB)
Minnesinställningar: 800 - 1333 MHz
PCIE-portar: 2 x 16-kanaler (Med två grafikkort fungerar de som 8/8) / 1 x 4-kanaler
PCI-portar: 1
Referensfrekvens: 80 - 500 MHz
IDE (PATA): 1
SATA: 6 st portar SATA-300 via P55 och två SATA-300-portar via JMB363 (varav en är extern)
RAID (SATA): RAID 0,1,5 och 10 via P55
USB 2.0: 9 st anslutningar via P55 (upp till 14 med konsoller)
IEEE 1394a: 1 st Firewire 400-anslutning (upp till 2 st med konsoll)
Nätverk: 1 st gigabit-LAN
Ljud: SupremeFX X-Fi


Fördelar

  • Välutrustat kort för sin storlek
  • Bra prestanda


Nackdelar

  • Hög effektförbrukning
  • Hög värmeutveckling under överklockningstesterna
  • Högt pris


Prestanda
:22 av 25
Layout och funktion:10 av 15
Anslutningar: 13 av 20
Överklockning: 12 av 25
Prisvärde: 7 av 15

Totalt
:64/100

 



Tillverkare: Gigabyte
Cirkapris: 1600 inklusive moms
Styrkretsar: Intel P55
Storlek: 305 x 244 mm (ATX)
Revision: 1.0
Bios-version: F3h
CPU V-core: 0,50 - 1,90 V
CPU PLL: 1,60 - 2,54 V
QPI/VTT (Uncore): 1,05 - 1, 99 V
PCH Core: 0,95 - 2,0 V
DRAM: 1,30 - 2,60 V
Minnesplatser: 4 st. (upp till 16 GB)
Minnesinställningar: 800 - 1333 MHz
PCIE-portar: 2 x 16-kanaler (Med två grafikkort fungerar de som 8/8) / 3 x 1 kanaler
PCI-portar: 2
Referensfrekvens: 100 - 1200 MHz
IDE (PATA): 1
SATA: 6 st portar SATA-300 via P55 och 4 st SATA-300-portar via andra kretsar (varav två är externa)
RAID (SATA): RAID 0,1,5 och 10 via P55. RAID 0 och 1 på de övriga kretsarna.
USB 2.0: 10 st anslutningar via P55 (upp till 14 med konsoller)
IEEE 1394a: 2 st Firewire 400-anslutningar (upp till 3 st med konsoll)
Nätverk: 2 st gigabit-LAN via två Realtek RTL 8111D-kretsar
Ljud: Realtek ALC889A


Fördelar

  • Bra utrustat
  • Mycket bra överklockningsresultat


Nackdelar

  • Inga märkbara


Prestanda
:20 av 25
Layout och funktion:12 av 15
Anslutningar: 14 av 20
Överklockning: 24 av 25
Prisvärde: 10 av 15

Totalt
:80/100

 




Tillverkare: Gigabyte
Cirkapris: 1150 inklusive moms
Styrkretsar: Intel P55
Storlek: 305 x 244 mm (ATX)
Revision: 1.0
Bios-version: F4i
CPU V-core: 0,50 - 1,90 V
CPU PLL: 1,60 - 2,54 V
QPI/VTT (Uncore): 1,05 - 1, 99 V
PCH Core: 0,95 - 2,0 V
DRAM: 1,30 - 2,60 V
Minnesplatser: 4 st. (upp till 16 GB)
Minnesinställningar: 800 - 1333 MHz
PCIE-portar: 2 x 16-kanaler (Med två grafikkort fungerar de som 16/4) / 2 x 1 kanaler
PCI-portar: 3
Referensfrekvens: 100 - 1200 MHz
IDE (PATA): 1
SATA: 6 st portar SATA-300 via P55 och 2 st SATA-300-portar via Gigabyte SATA2
RAID (SATA): RAID 0,1,5 och 10 via P55. RAID 0 och 1 via Gigabyte SATA2
USB 2.0: 10 st anslutningar via P55 (upp till 14 med konsoller)
Nätverk: 1 st gigabit-LAN via Realtek RTL 8111D
Ljud: Realtek ALC888


Fördelar

  • Prisvärd
  • Bra överklockningsresultat


Nackdelar

  • En av grafikportarna har endast en bandbredd på fyra kanaler
  • Med ett stort grafikkort pcie-porten längst ifrån processorn blockeras sex sata-anslutningar
  • Stödjer inte SLI


Prestanda
:21 av 25
Layout och funktion:11 av 15
Anslutningar: 12 av 20
Överklockning: 20 av 25
Prisvärde: 14 av 15

Totalt
:78/100

 




Tillverkare: MSI
Cirkapris: 1550 kr inklusive moms
Styrkretsar: Intel P55
Storlek: 305 x 244 mm (ATX)
Revision: 1.0
Bios-version: A7583IMS.147
CPU V-core: 0,87 - 2,07 V
CPU VTT (Uncore): 0,451 - 2,018 V
CPU PLL: 1,0 - 2,40 V
PCH: 0,45 - 1,953 V
DRAM: 0,906 - 2,405 V
Minnesplatser: 4 st. (upp till 16 GB)
Minnesinställningar: 800 - 1333 MHz
PCIE-portar: 2 x 16-kanaler (Med två grafikkort fungerar de som 8/8) / 1 x 4-kanaler / 2 x 1-kanaler
PCI-portar: 2
Referensfrekvens: 100 - 600 MHz
IDE (PATA): 1
SATA: 6 st portar SATA-300 via P55 och två SATA-300-portar via JMB363 (varav en är extern)
RAID (SATA): RAID 0,1,5 och 10 via P55
USB 2.0: 7 st anslutningar via P55 (upp till 12 med konsoller)
IEEE 1394a: 1 st Firewire 400-anslutningar (upp till 2 st med konsoll)
Nätverk: 2 st gigabit-LAN via Realtek RTL 8111DL
Ljud: Realtek ALC889


Fördelar

  • Bra utrustat
  • Mycket bra överklockningsresultat
  • Bra resultat med automatisk överklockning (OC Genie)


Nackdelar

  • Ligger något efter i prestanda


Prestanda
:18 av 25
Layout och funktion:14 av 15
Anslutningar: 12 av 20
Överklockning: 24 av 25
Prisvärde: 11 av 15

Totalt
:79/100

 


Tillverkare: MSI
Cirkapris: 1070 kr inklusive moms
Styrkretsar: Intel P55
Storlek: 235 x 244 mm (mATX)
Revision: 1.0
Bios-version: A7588IMS.120
CPU V-core: upp till + 0,389 V
CPU VTT (Uncore): 0,451 - 2,018 V
PCH: 0,45 - 1,953 V
DRAM: 0,906 - 2,409 V
Minnesplatser: 4 st. (upp till 16 GB)
Minnesinställningar: 800 - 1333 MHz
PCIE-portar: 2 x 16-kanaler (Med två grafikkort fungerar de som 16/4) / 1 x 1 kanaler
PCI-portar: 1
Referensfrekvens: 100 - 600 MHz
IDE (PATA): 1
SATA: 6 st portar SATA-300 via P55 och två SATA-300-portar via JMB363 (externa)
RAID (SATA): RAID 0,1,5 och 10 via P55
USB 2.0: 10 st anslutningar via P55 (upp till 14 med konsoller)
IEEE 1394a: 1 st Firewire 400-anslutningar (upp till 2 st med konsoll)
Nätverk: 1 st gigabit-LAN via Realtek RTL 8111DL
Ljud: Realtek ALC889


Fördelar

  • Bra utrustat
  • Bra överklockningsresultat
  • Bra resultat med automatisk överklockning (OC Genie)


Nackdelar

  • En av grafikportarna har endast en bandbredd på fyra kanaler
  • Stödjer inte SLI


Prestanda
:19 av 25
Layout och funktion:15 av 15
Anslutningar: 14 av 20
Överklockning: 20 av 25
Prisvärde: 14 av 15

Totalt
:81/100

 


Testsystem

Processor: Core i5 750 (2,67 GHz)
Processorkylare: Intel
Moderkort: Asus P7P55D Deluxe
Moderkort: Asus P7P55D
Moderkort: Asus Maximus III Gene
Moderkort: Asus Sabertooth 55i
Moderkort: Gigabyte P55-UD6
Moderkort: Gigabyte P55-UD4
Moderkort: Gigabyte P55-UD3
Moderkort: Intel DP55KG
Moderkort: MSI P55-GD80
Moderkort: MSI P55-GD65
Moderkort: MSI P55M-GD45
Minnen: Corsair 2 x 2 GB
Grafikkort: Asus EAH4870X2
Nätaggregat: Cooler Master Real Power Pro 1250 W
Bildskärm: Benq G2400WD
Operativsystem: Windows Vista Ultimate 64 bitar
Drivrutiner:Catalyst 9.6

Utförande

Överklockningen skedde genom att höja referensfrekvensen på processorn. Vi använde oss som mest av 1,45 V (Vcore).

Effektförbrukningen mättes med en elenergimätare och visar vad nätaggregatet drar för effekt. Detta inkluderar hela datorsystemet förutom bildskärm. Låg belastning är med endast operativsystemet igång medan hög belastning är den maximala effektförbrukningen vid sekvensen Jane Nash i 3dmark vantage.

Minnesinställningar:

1066 MHz 7-7-7-20